Bara vanligt vatten

Nu ska vi prata lite vatten, alltså det vatten som vi dricker, vattnar blommor med samt tvättar bilen med. Gärna då den står parkerad på uppfarten och gärna de där lite loja söndagseftermiddagarna. Fast nu är det så att det är bättre att ställa bilen på gräsmattan. De skadliga partiklarna och de kemiska ämnena sugs upp bättre i gräsmattan. På uppfarten är tendensen att de skadliga ämnena går rakt ut i grundvattnet eller ut i älven. Men handen på hjärtat, om man alltid har tvättat bilen hemma, varför ändra på det? En biltvätt gör väl ingen skada? Eller? Faktum är att som mycket annat att det är skadligt. Men att få folk att ändra sina vanor är som vanligt mycket svårt. Läs mer här

Akvedukten Pont du Gard i södra Frankrike. Akvedukten är 49 meter hög och 270 meter lång. Den var en del av en 50 kilometer lång vattenledning som romarna byggde till en stad, nuvarande Nîmes.

Man skulle kunna tro att det där med vatten är en ganska enkel sak, redan romarna fixade det för ca 2000 år sedan med sina vackra akvedukter och milslånga ledningar som ledde vattnet till människorna så de inte behövde gå och bära vatten långa sträckor. Läs mer här Fast det är romarna det, Ljusdal är något annat. För är kan man naturligtvis inte göra saker och ting på normala sätt, här måste man hitta ett eget och alldeles unikt sätt. Men en liten varning, en del som sägs i denna text kommer från muntliga källor. Så om det är sant eller inte, det kan diskuteras. Men trovärdigheten i källorna är ganska stor. Men ni får väl själva bedöma om detta verkas sant. Om inte annat så är det en bra historia.

Låt oss börja med det där med vattentrycket. Det är det som gör att vatten sprutar ur kranen. Vatten man hämtar ur till exempel en brunn måste bäras eller skopas upp, det rinner så att säga inte uppåt. Det finns egentligen bara två sätt att åstadkomma vattentryck, genom fallhöjd och genom att mekaniskt pumpa vattnet. Ju större fallhöjd eller ju kraftigare pump desto större vattentryck. Ganska enkel princip. För den som vill fördjupa sig och testa ett roligt experiment så kan ni läsa här.

Här i centrala Ljusdal finns det två vattentorn, eller finns det det? Det ena tornet är definitivt ett torn som fungerar enligt den enkla principen, ju större fallhöjd desto mer tryck. Det är faktiskt ett mycket vackert torn som äger en viss inbyggd skönhet och majestät. Ni kan läsa mer om det mer än hundra år gamla tornet om ni är intresserade. Läs mer här

Det andra vattentornet ligger i andra änden av Ljusdal, en bit in i skogen bland alla motionsspår. Eller vattentorn? Det bör finnas en viss höjd för att få kallas torn, det är mer ett vattenhus i en ganska så oaptitlig grön färg. Nu är färguppfattningen individuell så det kanske finns de som tycker att denna gröna färg är vacker, vad vet jag? Men jag tror att man räknat med den fysiska höjdskillnaden ner till villorna nedanför och därför valt en byggnad istället för torn. Men nu är det så här att trycket beror på fallhöjden ner till utloppet, inte beroende på hur högt över havet man är. Men byggnaden har faktiskt även en annan funktion och det är som klotterplank för blivande konstnärer inom genren graffiti. Fast de konstnärliga alster som pryder detta gröna plåtschabrak är i många fall ofullständiga och av en kvalitet som faktiskt är medioker.

Men det faktum att det inte är ett torn får sina konsekvenser. Det hela handlar om fallhöjd. Även om vattenhuset ligger på en höjd så är det en fördel om det är ett torn. Mattematiken är enkel, ju högre höjd desto större tryck i kranen. Enkelt uttrycks så kan man utgå från 0.1 bar per meter vertikal höjdskillnad mellan vattenytan och kranen och ca 3 bar är ungefär ett hyfsat tryck. Det skulle innebära ca 30 meters höjdskillnad för ett ok tryck. Det är därför som vattentorn heter just vattentorn, det är ju ett torn. Fast inte här i Ljusdal, då har man ett hur istället, ett fult hus till och med.

Men vän av ordning, vattenhuset ligger på en högre punkt är vad husen gör så det borde väl fungera ändå? Nja, det gör det inte riktigt. Trycket är dåligt för husen nedanför, speciellt de som ligger närmast. Nu finns det flera anledningar till dåligt vattentryck. En av de är att systemet läcker mer än vad som är brukligt. Det beror oftast på eftersatt underhåll, ett honnörsord är i Ljusdal, eftersatt då, inte underhåll. Man har i vanlig ordning kört på som vanlig, fungerar det så fungerar det.

Men sedan hände det grejer. Bland annat så drabbades ljusdalingarna av en större vattenläcka mitt i köpingen. Det blev kaos och nyheter plus lite avstängda vägar. Eftersom detta hände mitt i vintern så blev en hel massa vatten på vägbanan lite spännande. Vatten har en tendens att frysa till is när det är kallt. Nu fixade Ljusdals energi läckan snabbt och bra, inget snack om den saken. Läs mer här.

Men låt oss återgå till den där detaljen dåligt vattentryck och kommunens ovilja att göra något åt det. Husägare har kontaktat kommunen och klagat och då fått förslag på diverse kostsamma åtgärder som de kan göra. På frågan om kommunen betalar dessa åtgärder om det visar sig att det inte fungerar utan felet faktiskt ligger hos kommunen så har svaren blivit mer än svävande. Det finns en anledning till det. Det kostar tid, energi och pengar att fixa ett dåligt vattentryck. Bättre då att lämpa över ansvaret till husägaren. Då köper man sig tid och med lite tur struntar husägaren i att göra diverse dyra åtgärder.

En husägare i Järvsö gjorde faktiskt det som kommunen sa att man måste göra. Denne lät gräva upp hela baksidan och dra en ny vattenledning fram till kommunens anslutningspunkt. Men när sedan vattnet sattes på uteblev det förväntade resultatet, vattentrycket var fortfarande uselt, så uselt att om någon vred på en kran på nedervåningen så försvann vattnet för den som stod i duschen på övervåningen. Så ingen skillnad med andra ord.

Ganska så förbannad ringde husägaren upp kontaktpersonen på kommunen. Kontaktpersonen ifråga var en man med lång erfarenhet inom det kommunala vattenbolaget och den pondus han utstrålat tidigare när han gett diverse råd om hur husägaren skulle komma tillrätta med det dåliga vattentrycket var nu som bortblåst. Kontaktpersonen kom ut till fastigheten med ett löfte som han höll. Han lovade att dra om ledningen till anslutningspunkten så att husägaren skulle få sitt vattentryck och då kanske förlåta den onödiga investeringen om ca 60 000 kr.

Sagt och gjort, grävmaskinen kom med diverse riktiga män men peltorkåpor, arbetsbyxor och sitt typiska sävliga hantverkarspråk med lite hälsingedialekt som krydda. Sedan grävde de ordentligt, faktiskt så ordentligt att det mest liknade ett slagfält bakom fastigheten ifråga. Det grävdes långa och djupa diken kors och tvärs, det stängdes av gångvägar och husägaren blev lite undrande om hela kommunens budget som var avsatt för grävning och underhåll nu förbrukades på dennes fastighet. Så han frågade kontaktpersonen vad som pågick.

Det som nu följer är så kallad hörsägen. Det finns ingen källa att hänvisa till annat än vad som sades där på bakgården.

Förklaringen till att det grävdes typ överallt och ganska så slumpmässigt var att man helt enkelt inte visste var ledningar gick. Det gällde inte bara där i Järvsö utan lite varstans i kommunen. Det fanns ingen dokumentation och inga uppdaterade kartor. Det var därför man sökte sig fram med grävmaskiner för att hitta ledningar och anslutningspunkter. Anledningen till att man inte visste var för att den som tidigare hade ansvar för just den delen hade haft allt i sitt huvud. Denne person kunde alltså utantill var kommunens ledningar gick vilket i sig själv är beundransvärt.

Problemet var att när personen ifråga gick i pension så visste ingen annan hur ledningssystemet egentligen gick, än mindre vad som var i bra skick och vad som var i dålig skick. Det krävs rätt mycket dålig dålig planering och dålig ramförhållning att hamna i denna situation vilket kommunens kontaktperson bara kunde ruska på huvudet år.

Så summan av det hela var att kommunen var tvungen att höja priset på vatten till en nivå som gör Ljusdals kommun till en av de dyraste kommuner i landet vad det gäller vattenpriser. Inte så konstigt då man dels inte har lagt undan pengar för underhåll samt inte skött den den löpande. Nu kom allt på en gång, eftersatt system med läckor i en kommun som till ytan är en av de största kommunerna i landet samtidigt som man bokstavligen inte har några stålar. Läs gärna mer i den årliga taxe-undersökningen. Ljusdal är i vanlig ordning i botten. Endast fyra kommuner i hela landet har dyrare vatten än Ljusdal. Så botten fem av 290 kommuner.

I grenen att vara bäst på att vara sämst står man återigen ut som en av de bästa i den grenen. In absurdum så ser man till att hitta helt egna och unika vägar att ställa till det för sig.

Hur gick det då med husägaren i Järvsö, fick denne något tryck i sin ledning? Jodå, kommunens vattengubbar hittade en ledning och en anslutningspunkt som fungerade bättre. De kunde fylla ut de vita fläckarna på sina kartor med lite relevant information och husägaren fick ett vattentryck som var så bra att vattenspridare pajade. Så säga vad man vill, kommunens gubbar klev fram, hjälpte till och löste problemet på ett mycket bra sätt. Så ingen skugga över dem.