Betygshaveri i Ljusdal

Jag skrev tidigare lite kring skolorna i Ljusdal och våra kära kommunala fritidspolitikers tillkortakommande. Där konstaterade jag att det inte gick så bra och de som får betala priset är alla. Elever, lärare, kommunen i dess helhet med dess invånare får alla bita i ett surt äpple när man tittar på konsekvenserna i ett litet större perspektiv än den egna naveln. Läs mer här

Men nu har det senaste läsårets siffror presenterat och det som man trodde var riktigt dåligt visade sig inte alls vara botten, Ljusdal presenterade en helt ny och egen nivå på dåliga resultat.

Ljusdals-Posten skrev en intressant artikel om detta med den träffande rubriken: "Betygen i Ljusdal bland landets sämsta – gått ner ytterligare elva procent". Läs mer här Om det nu hade varit enrea på Elgiganten så hade nog ingen direkt kastat sig på webshoppens 11% nedgång i pris. Där brukar reans sänkningar vara allt mellan 30% till 70% vilket oftast är båg vilket avslöjas typ varje "Black Friday". Men det hindrar inte folk från att köpa saker de inte visste att de behövde.

Men en nedgång med 11% i andel elever som får betyg i samtliga ämnen är ganska mastigt. Man faller från enligt den statistik som Skolverket tillhandahåller från 59,3% till 51,8% vilket inte riktigt blir 11% vilket en vän av ordning säkert noterar. Men nu kanske jag räknar lite fel eller tolkar fel vilket är ganska lätt hänt när det gäller statistik. Men se gärna själv här

Det positiva med denna graf borde väl vara att de där jäkla lattesurplande vargkramarna i Stockholm gick ned från strax över 80% till strax under. Ha ha, rätt åt dem. Vi klarade 11%, de klarade mindre än 1% i förändring. Något vi kan glädja oss åt i alla fall.

Stenhamre lyckades med konststycket att få hela 39,5% av eleverna att snubbla utför den där trappen på avslutningen med godkänt i alla ämnen. Det var……….. Det är………. Det är ganska så katastrofalt. Speciellt med tanke på att Stenhamre var bäst i kommunen förra året med 61,4% godkända. Det är ett ras som skulle få vilket börsmäklare som helst att sätta latten i halsen. Om Stenhamre hade varit ett privat företag hade man nog inlett rekonstruktion.

Det som faktiskt är glädjande är att mer än 70% är behöriga till yrkesprogrammen så är det ingen katastrof. Som vi alla vet så kör en riktig man skruvdragare och snöskoter och då räcker yrkesprogrammet mer än väl. De där 39,5% som verkar ha pluggat är ändå sådana som kommer att flytta ner till de där snobbiga sörlänningarna. De riktiga Ljusdalsbona som kör timmerbil och motorsåg, de bor ju kvar och kanske kommer att få njuta av nationalsporten bandy i en hall för en hel hög med pengar. Men det är ju inga problem enligt kommunen, det är bara att låna de där 150 miljoner som projektet initialt verkar kosta.

Men…… Men det är faktiskt just det som är problemet. Problemet är inte skruvdragare och timmerbilar, de behövs. Men det behövs också människor som har en utbildning, alltså en riktig utbildning. Sådana där människor som håller gaffeln i vänster hand, tar av sig kepsen när man ska äta middag och tuggar med munnen stängd. Sådana där människor som klarar av att uttala och även förstå flerstaviga ord. Egentligen har det inget med intelligens att göra. Det finns mycket intelligenta snickare och det finns studenter på Stockholms universitet som är dumma som spån.

Tro nu inte att jag tycker att vissa är bättre än andra, det är man inte. (Fast stockholmare är bäst, det är ett faktum som man inte kan komma ifrån.) Men utbildade människor behövs för att starta och driva företag som faktiskt går med vinst. Det verkar vara en lokal nationalsport här i Ljusdal att driva småföretag med förlust. Kanske bra för den som gör avdragen, mindre bra för kommunen som inte får några skatteintäkter.

Men om man vill locka folk att flytta hit, gärna då människor som tar med sig arbete, företag och skatteintäkter för kommunen, då kanske man kan se till att göra kommunen attraktiv för småbarnsföräldrar. Ja, det är dem som man vill ha hit. Produktiva människor som bidrar till fler arbetstillfällen och kanske en möjlighet att stanna för dessa flickor som sticker till storstan för där finns utbildningarna och jobben som faktiskt kan ge dem karriär och framgång. (Lägg märke till det korrekta användandet av ordet "dem".)

Vad är det första en familj tittar på när man vill funderar på att flytta från en trångbodd tvåa i stan till ett större hus med sjöutsikt och trädgård här i Ljusdal? Svaret är enkelt, det är skolan. Alltså den skola som just nu stoltserar med att var en av de sämsta i landet. För nu är det så här, föräldrar med utbildning vill ge sina barn de bästa förutsättningarna för att lyckas här i livet, alltså kunskap för att kunna utbilda sig vidare.

Hmmmm..... Jobbigt läge med andra ord. Så kommunen har skurit ner så mycket man bara kan på skolan för man har en budget att hålla sig till. Men resultatet blir att kommunens skatteintäkter minskar och kostnaderna för socialt stöd ökar. Bra va? Svar nej, det är skitdåligt rent ut sagt. Det är enfaldigt och kortsiktigt tänkande.

Så vems är felet? Lärarna? Om man bara sa till dem att lära ut bättre eller ge bättre betyg så skulle ju allt fixa sig. De borde sköta sitt jobb bättre! Fast de gör så gott de kan. De har en av landets sämsta lönenivå, en administration som inte är klok och måste göra så oändligt mycket mer än bara undervisa plus att det fattas folk.

Det är givetvis rektorns fel, tänk vad skönt att kunna skylla på en enskild person. Men vänta nu, han arbetar utifrån den mängd pengar han har fått och enligt vad som skrivits i Ljusdals-Posten så är det alldeles för lite. Ungefär som att handla en trerättersmiddag för en flyktings dagsersättning. Det blir en aning tunt. Havregryn och snabbmakaroner och kanske lite knäckebröd om det är på rea.

Men då är det förvaltningens fel, eller hur? Man har ju kickat chefen som fick två årslöner vilket uppfattas som djupt orättvist. Men nu är det så här, om man är VD eller chef för en förvaltning har man inte riktigt samma trygghet som vanliga löneslavar, LAS är inte applicerbart. (För er som inte fattar sista meningen så kommer här en översättning, man kan få kicken gå på dagen, ingen sist in först ut eller facket som försvarar ens ringa person.) Men förvaltningen är bunden av en budget, alltså en kasse med pengar. Om den är för liten så går det inte så bra. Se rektorns problematik ovan.

Men vem ska man då skylla på? Jag vet, politikerna! Bra va? Det är deras fel. De är så sopiga i huvudet att ingenting blir gjort. Men stopp här nu, det är något som inte stämmer. Vi börjar närma oss pudels kärna men vi är inte i mål ännu. Det vore toppen om vi kunde skylla på de där verklighetsfrånvända odugliga politikerna som bara snackar och får ingenting gjort. Men så enkelt är det inte.

Det är ju du som satt dem där. Det är du som traskat i väg och röstat fram dem i våra val som faktiskt är demokratiska. Hur de fungerar för er som sov er igenom skolan så kan ni läsa det här.

"Man har de politiker som man förtjänar" är ett talesätt som i detta falla ganska talande. En roligare variant är: "Danmark har den konst de förtjänar". Varför det uttrycket finns vet jag inte men det väcker onekligen tankar. Men tillbaka till Ljusdal.

Ljusdals kommuns fritidspolitiker består av människor som förhoppningsvis har engagemang, kunskap och energi för att fatta de avgörande besluten kring ekonomi, skola, sjukvård med mera! Eller.........?

Vi har en partiledare som på allvar säger i radio att vi behöver mer vuxna i skolan så det behövs anställas fler vaktmästare. Ok, hur tänkte man här? Vi har exempel på veteraner inom politiken i Ljusdal som bokstavligen ärvt sitt jobb. Vi har politiker som fick avgå från som ordförande från styrelsen där hen satt efter en ekonomisk skandal i samband med inköp av ett nytt hus. Den personen fick då ansvaret för kontrollen av ekonomin i kommunen. Vi har politiker som tycker att det är roligt att lära sig nya saker då man precis har klarat gymnasiet. Hur var det där med att leda i kraft av erfarenhet och kunskap?

Vi har tyvärr en tradition i denna kommun att utse och anställa folk utifrån vilka de är, inte vad de kan. Om personen kommer från den byn eller är någon som man gått i skolan med, så blir personen med automatik rätt person för uppgiften. Detta är inte så konstigt, det är en liten ort och man har inte så många att välja på.

Så om du nu är lite oroad över resultatet i skolan, vilken kunskap våra ungdomar får med sig ut i livet och vilka förutsättningar de får att gå vidare i utbildning och arbetsliv så bör du faktiskt göra något. Om du tycker att en skola i fritt fall, en omsorg som går på knäna och en ekonomi som ser ut som "hej kom och hjälp mig" är något som man borde göra något åt så är det upp till dig att klättra upp ur tv-soffan och börja röra på dig.

Det enda sättet att få till en förändring, om det är det du vill ha, är att engagera dig personligen. Då menar jag inte att kommentera saker på Facebook eller gnälla vid fikabordet. Det hjälper lika mycket som att klimatet räddas bara du tar med dig en egen kasse när du handlar mat. Du måste engagera dig politiskt. Du måste först bli medlem i ett parti, det brukar gå bra att swisha så är det klart. Du måste gå på partimöten och ifrågasätta beslut, tankar och varför det aldrig finns en enda konstruktiv idé trots 30 års erfarenhet av kommunpolitik.

Du kommer möta motstånd, nya åsikter och tankegångar är jättejobbiga. Du kommer att möta oförstående, speciellt om du använder dig av flerstaviga ord. Du kommer att möta likgiltighet, det är ju jobbigt att jobba. Men faktum kvarstår, om du vill att kommunen ska börja tänka framåt i stället för att bygga bandyhall när man har en av Sveriges sämsta skolor, då är det upp till dig att antingen bli en politiker som påverkar eller att du röstar på de som faktiskt vill göra en positiv skillnad.

Summa summarum. Du måste faktiskt göra något och det positiva är att i en liten kommun så kan man faktiskt göra det. Det är lite tråkigt att man envisas här med att vara bäst på att vara sämst