Jämställdhet verkar vara ett främmande begrepp

Det är inte med någon större förvåning man läser att Ljusdals kommun återigen visar framfötterna i grenen "bäst på att vara sämst". Nu är det jämställdheten som ligger i fokus och Ljusdals-Posten presenterade en artikel där Ljusdal hamnar sist i ligan i Gävleborgs län vad det gäller jämställdhet. Men handen på hjärtat, vem blev förvånad? Det finns så många saker häruppe i norra Hälsingland som för en utomstående är fullständigt obegripligt men som är helt normalt för de som är födda här. Tillexempel den där lilla saken som jämställdhet. Läs artikeln här

Enligt artikeln i Ljusdals-Posten tjänar kvinnorna i kommunen i genomsnitt bara 80 procent av vad männen gör. Enligt SCB är riksgenomsnittet 90%. Så vi ligger klart under riket i stort och på plats 198 av 290 kommuner. Så glädjande nog ligger vi inte sist i riket men givetvis på den nedre tredjedelen. Varför blanda sig in i toppstriden? Du hittar källan här

Men för att börja titta på varför det är så måste man se på kommunen i stort. Hur är det egentligen med synen på jämställdhet? Kommunen har ju som vision att Ljusdals kommun ska vara jämställt, det skriver de själva. Men det finns vissa saker som talar emot att det arbetet kommer att bära frukt. Du hittar källan här

Låt oss börja i skolan, det är ju där som man får en vision av framtiden. Ljusdals skolor är som bekant något som debatteras ivrigt i skrivandets stund i media och kanske också hemma vid matborden. Eller så bryr man sig inte, det är som det alltid varit. Jag lutar åt det senare alternativet, jag tror att väldigt många helt enkelt inte bryr sig. Det finns en hel hög med politiker som verkligen inte bryr sig vilket tydligt framgår i anslag i budgeten till skolan och i den allmänna politiska debatten.

Skolan lider av en "antipluggkultur", det betyder att det inte är coolt att plugga. Denna kultur finns framförallt bland grabbarna, de där grabbarna med smutsiga kepsar och Epa-traktorn som huvudämne. Det är inte heller coolt att läsa, det är tråkigt. Det finns mycket roligare saker på mobilen som Snapchat, TikTok eller liknande appar. Framförallt kan man ägna lektioner till att titta roliga och häftiga klipp på Youtube, skoter- och motorcross som ligger på topplistan hos dessa ungdomar. De grabbar som förstår varför de är i skolan och vill ha betyg döljer ofta det faktum att de pluggar, det är inte häftigt och de vill inte bli hånade vilket verkligen är deprimerande. Du kan läsa om det här i ett mycket bra reportage av Desirée Lind. Läs artikeln här

Hos tjejerna är bilden annorlunda. Många pluggar och strävar efter bra betyg för de har en plan. De vill utbilda sig och få ett bra och välbetalt arbete. Detta arbete ligger i princip alltid utanför Ljusdals kommun, främst i Stockholm där det också finns ett större utbud killar som ligger på deras nivå både intellektuellt och emotionellt. För här är den bistra sanningen, det är bara i Ljusdal det är coolt med Epa-traktor och skruvdragare. Det finns lite andra småkommuner där detta också är coolt med titta på exempelvis Norrtälje kommun där detta var norm för tjugo år sedan, det är det inte längre. Nu är det inkomst, arbete och framgång som är det som gäller. Utvecklingen går framåt i många delar av Sverige, dock inte så mycket just här.

Det finns ett antal tjejer som kommer att stanna kvar i kommunen och de kan enkelt särskiljas från de övriga tjejerna på mängden smink och att sådana saker som böcker är totalt poänglösa hos dem. Mobilen är mycket roligare. Men det finns utbildningar även för dem på Slotte så där är det inga problem.

Varför är det så här kan man fråga sig och svaret är enkelt, det har alltid varit så. I hemmen där våra ungdomar växer upp är föräldrarna ofta likadana, det är Epa-traktorer, cruising med gamla bilar och skruvdragare som gäller. Många grabbar vet redan vad de ska göra efter skolan, de ska jobba i pappas företag där riktiga karlar kör maskiner och skruvdragare, kröker rör, drar ledningar eller målar. Så varför plugga? Skoter, cross och andra leksaker kan alla köpas billigt på firman via leasing och det är betydligt häftigare än att läsa böcker. Det är även där definitionen av en riktig karl definieras med allt vad det innebär i den skruvade kulturen bland ungdomar med Epa-traktor. 

Effekten blir att dessa individer kommer efter i skolarbetet, de kan inte hänga med i de ambitiösa tjejernas diskussioner och resonemang, de äger helt enkelt inte kunskapen och förmågan och de vet om det. Detta ger i sin tur att det enda sättet de har att hävda sig i skolan är genom att vara coola och häftiga och göra coola saker, som att förstöra, vandalisera och busa. Bättre en förstörd lektion än en där de syns att de inte hänger med och förstår.

Ett praktiskt exempel kan vara kul. En inflyttad familj från det där dryga lattesörplande liberala Stockholm anlitade några snickare för en arbeten i det nyinköpta huset i det natursköna norra Hälsingland. Snickarna gjorde ett bra jobb, här uppe är hantverkare mestadels mycket duktiga. Lite sent en eftermiddag kom de in för att prata lite med mannen i huset om diverse småsaker rörande renoveringen. De fann honom i full färd med att laga mat till familjen. Förvånat tittade de på stockholmaren som vant hanterade kastruller, pannor och råvaror lika naturligt som hälsingesnickarna hanterat kapar, skruvdragare och hammare. En av snickarna frågade förvånat: "Lagar du mat? Är inte du gift?" Hans förvåning var äkta. Hur en man kan stå i köket och laga mat när han har en kvinna, det verkade fullständigt obegriplig för honom.

Detta speglar lite hur den ojämställda normen är cementerad här uppe. Många har med sig den hemifrån och ser det som det naturliga. Då blir de som hävdar kvinnans rätt de som bryter mot normen. Eller som i det här fallet, står och gör kvinnogöra i köket istället för att köra skruvdragare som sig bör.

Så vad kan man göra? Kommunen har en plan på att öka invånarantalet till 20 000 år 2030. En bra plan men hur ska man gå till väga? Man måste göra kommunen attraktiv för människor som vill och kan flytta till skidåkning, odlade skogar, svampplockning, vandring längs den reglerade älven med mera. Men för att attrahera någon så måste skolorna bli attraktiva. Ljusdals skolor är det inte, det har jag skrivit om tidigare här. Inte heller inställningen till människor som inte är födda i kommunen är speciellt bra. Om man hela tiden anser att folk från andra orter och andra länder inte är något att befatta sig med annat än när man kan tjäna pengar på dem så blir det svårt att få folk att flytta hit. Man måste inte bara umgås med de man är släkt med eller har gått i grundskolan med, det finns en poäng med att lära känna fler är så. Kanske kan man vidga sina vyer och få inspiration och kunskap som bidrar till ett rikare liv.

Men resan dit är lång, Ljusdals kommun briljerar att återigen vara bäst på att vara sämst, i detta fall i synen på kvinnor.