Skogen

Skogen, det är skog som omger oss och som denna kommun består av till ca 84 %. Massor med skog med andra ord. Vår fantastiska skog som ger oss arbete, inkomster, jakt och friluftsliv. Ljusdals kommun är faktiskt 5 610 km² stor och består av 4 747 km² skog. (https://skogsforum.se/viewtopic.php?f=112&t=33294).

Fast om man tittar på Översiktsplan för Ljusdals kommun, antagen av kommunfullmäktige 2010 så är andelen skog 77%. 433 600 hektar eller 4 336 km² Så lite olika siffror men saker och ting förändras beroende hur man räknar. I denna plan så står det bland annat att Ljusdals kommun är Sveriges sjätte största skogskommun. Undrar vad som krävs för att bli kallad en skogskommun? En hel hög med träd?(https://ljusdal.se/download/18.7b4b850a15065e32c0fbd82/1603792675223/1%20Översiktsplan.pdf)

Så det vi har är alltså kulturskog, alltså odlad skog, vilket är ca 99,1% av alla skogar i kommunen. Men när vi pratar om skogen gör vi aldrig denna uppdelning i urskog, kulturskog eller naturskog. Vi pratar bara om skogen. Detta är faktiskt lite konstigt. En odlad skog, alltså kulturskog, skiljer sig en hel del mot riktig skog, alltså urskog. Så frågan är om man ska börja säga odlad skog istället? Eller kanske är det inte skog alls, utan plantager, men plantageägare klingar lite illa så vi får nog hålla oss till att säga odlad skog.

Visste ni om att representanter för politiken och skogen var ute i skolan under 70-talet och informerade om fördelen med kalhyggen? Fast man sa inte kalhyggen utan föryngringsyta. Man delade ut material med bilder som visade på hur alla djuren blev lyckligare och gladare om man högg ner alla träden. Älgen fick trädkronorna serverade och ugglan hittade sina bytesdjur mycket enklare då träden var borta. Ja, allt blev bättre om man högg ner alla träden och samtidigt besprutade de där elaka lövträden med gifter. Det var tider det.

Det hela bottnar egentligen i två olika intressen eller viljor.

Det ena är det rent ekonomiska. Skogen är en förnybar naturresurs som länge har varit grunden i svenskt välstånd. Det var skogens kol som drev industrins maskiner under industrialismen som i sin tur ledde fram till välfärdssamhället, det samhälle vi tar för givet idag. Skogen står för en stor export och är en vital del i den svenska ekonomin.

Det andra är bevarandet av en levande natur och miljö där våra ursprungliga växter och djur är en naturlig del i kombination med de alltmer viktiga klimatmålen som bland annat Sverige har obligerat sig att följa.

Så det är helt enkelt en konflikt som handlar om hur vi ska se på skogen och naturen, är det en ren ekonomi eller är det bevarandet av en natur och biotop? Vi tittar inte ut över en åker med odlad vete och pratar om att det är en naturlig miljö för ängslevande växter och djur. Det är en odlad yta för mat, inget annat. Men vi tittar på en ansamling av odlade träd och kallar det för natur, det är inte helt logiskt.

Men det är ingen hemlighet att det moderna skogsbruket förstör de naturliga biotoperna med sina kalhyggen och stora maskiner som kör sönder allt. Det är bara att läsa Naturskyddsföreningens rapport Från mångfald till enfald - en vitbok över den svenska modellen för skogsbruk. Där står det svart på vitt med källor och redovisad forskning exakt vad dagens metod att odla skog gör för skada på vår naturliga skogsmiljö. Den förstör biotoper, utarmar miljön med mera. Läs gärna rapporten, den är bra och informativ samtidigt rejält deprimerande. (https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/fran-mangfald-till-enfald-en-vitbok-over-den-svenska-modellen-for-skogsbruk/)

Sedan är det där med gifter i vår skogsmiljö. Efter att ha varit med och för hand planterat ny skog på en så kallad föryngringsyta så fick man lite ny och ganska oroande information. Rådet att vara mycket noggrann med att tvätta händerna efteråt gavs samtidigt som rejäla plasthandskar delades ut. Det visade sig att de små späda tallplantorna var dränkta i gift, ett skydd mot angripande insekter och sjukdomar enligt uppgift. På frågan hur detta gift påverkade naturen svarade den ansvarige från det statliga skogsbolaget lugnt och självklart att sådana undersökningar inte har gjorts, punkt. Alltså ingen fara så länge man inte undersöker om det är någon fara. Sedan kan man bara spekulera i påverkan på växter och djur. Hur mår älgen om tydligen gillar späda tallplantor? Ingen som vet, ingen som vet............

Om man ger sig ut på lite vandring i våra odlade skogar här i Ljusdals kommun så kan man enkelt konstatera att det finns rejält med träd. Det finns även rejält med kalhyggen. I den vackra bygden Bjuråker kan man vandra, äta och fika gott vid Avholmsberget. En liten restaurang som bjuder på en fantastisk utsikt över blåa vatten. Vandringsleden är trevlig och lagom lång för en barnfamilj. Men reklamen att man skulle vandra genom förtrollande vackra skogar stämde inte riktigt. Den vackra skogen, förlåt, den vackra odlade skogen, var skördad. Vandringen gick genom stora delar av avverkad skog, alltså kalhyggen. Inte vacker, inte skönt, inte njutbart. Det var fult och deprimerande men antagligen ekonomiskt ur skogsägarens synvinkel. Fast rent krasst är det en annan kommun och inte här.

Vi har ju till och med en linje här på gymnasiet som utbildar människor i skogsbruk, förlåt, avverkning. Vi har en stor såg som ger arbetstillfällen. Vi har skogsbolag som ger arbetstillfällen. Många av dessa arbeten innebär att man får köra stora maskiner och stora lastbilar, hälsingebons stora dröm och intresse. Maskiner som låter mycket, har många hästkrafter och gärna då drivs av diesel eller bensin, det är livet! De kanske inte går så fort med det är både manligt och häftigt. Sedan att miljön går åt skogen, ursäkta ordvitsen, det är ju inga problem. Det finns ju ett politiskt parti som man kan rösta på och som säger att sånt där som miljö och natur är inga problem.

Det man kan diskutera är varför man fortfarande försvarar dagens metoder med kalhyggen, planteringar, gallring och stora maskiner som förstör markerna och alla möjligheter för en kvalitativ biotop. Det är bättre att vara ärlig och bara säga att vi odlar skog för då tjänar vi pengar. För när det ser ut så här efter en avverkning, hur ska man då säga att det finns någon helst hänsyn till andra värden än de rent ekonomiska?

 Dessa bilder är på ett kalhygge i vår kära kommun. Det finns väl ingenting som kan leva här på de närmsta 50 åren? Det är rent ut sagt en öken som är kvarlämnad.

Så varför en låtsas?

Då kommer vi in på det där med djuren i vår skog, förlåt, odlade skog. Det finns faktiskt en del djur i skogen. Inte så många. Våra skogar är faktiskt att likna lite vid en öken i jämförelse med skogarna söderöver. Men det är ju mest skräpdjur som kronhjort, dovhjort, fasaner, grisar och harar, inget att ha och inte lika bra som våra djur som vi har i våra skogar. Inte så många då men i alla fall......

Flera av dem är farliga och hemska, som vargen, björnen och tydligen även då tjädern. För en tid sedan kunde man läsa om en ledande politiker i kommunen som blev attackerad av en tjäder och fick söka skydd. Det var en skrämmande upplevelse att bli attackerad av en tjäder som är stor och högljudd, i alla fall tuppen, om det råder det inget tvivel om. Vem som helst skulle bli skräckslagen i en sådan situation. Tjädern påminner i form och storlek om en kalkon fast inte lika ful. I andra länder kan man bli attackerad av stora hajar, krokodiler, bisarrt giftiga ormar och andra farliga djur. Nu är i för sig själv risken att dö av en hajattack betydligt mindre än risken av att dö av en fallande kokosnöt, men blotta tanken av att bli attackerad av en en haj är betydligt läskigare än en tjäder som tydligen vill ha alla hönor för sig själv och uppfattade en politiker i Ljusdal som en konkurrent om dessa hönor.

(https://www.ljusdalsposten.se/2022-09-08/yvonne-attackerades-av-tjadertupp-i-svampskogen-jag-var-jatteradd<br>)

Men det är faktiskt så att det verkar som om människorna som bor i denna lilla kommun i norra Hälsingland generellt är rädda för den natur som omger dem. Det är ständigt prat om farliga djur och vargskräcken är ett faktum, människor är på allvar rädd för vargen i våra skogar. Men just den diskussionen kommer i ett annat kapitel. Så med det som bakgrund, är det då inte bra att skogen odlas på ett sådant sätt att den naturliga biotopen förstörs?

Då kommer vi att slippa alla dessa farliga djur i skogen. Att hamna i denna situation där en uppenbar fara för livet uppstår är något som vi framöver kan slippa. 

Lite som den här bilden visar, en skön promenad i en odlad skog helt plötsligt står där ett vilt djur i vägen. En älg är stor och den har horn, nu finns det i för sig själv inte så många kvar i skogen men i alla fall. Att möta en stor tjur i skogen kan göra vem som helst skakis. Nu äter älgar växter och inte människor och de fall där människor faktiskt blivit anfallna av en älg är väldigt få. Om man jämför med bilar, hundar eller andra människors våld så är anfallande älgar tämligen ovanligt, men skräcken är inte inbillad, den finns där. Mörk och mystisk står den mäktiga älgen där i den mörka skogen och ser lite skrämmande ut med sin mörka skepnad, sin storlek och sina stora horn.

Så skulle det inte vara bättre om skogen blev som åkern, en odlad yta där inget annat fanns än det som odlades? Då skulle inget finnas som skulle kunna vara läskigt. Inga farliga djur och man kunde köra skoter och fyrhjulig utan att tänka på förbud och restriktioner.

För det är ju så att om man ska vara bäst på något så varför inte skogen? Att vara bäst på att sköta vår natur på sämsta sätt, är inte det något att vara stolt över?