”Välskött skola” ett projekt i Ljusdals kommun
Utbildningsförvaltningen har drivit ett mycket intressant projekt som helt blygsamt kallas "Välskött skola". Egentligen borde alla skolor vara välskötta men om man nu startar ett projekt med det namnet borde det väl betyda att skolan inte riktigt ansågs vara välskött från början, alla fall verkar det finns förbättringspotential.
Om detta projekt går det att läsa på Ljusdals kommuns hemsida. Där står bland annat:
Utbildningsnämnden har som huvudman och ägare som huvuduppgift att skapa en välskött skolorganisation. Riktlinjer för ledning och styrning av Ljusdals skolorganisation är grunden för sådant arbete. Processen Välskött skola är därför långsiktig och sträcker sig till år 2022.
Man har alltså som avsikt att skapa en skola som är trygg, bra och lärande. Det är ju bra, eller hur? Jag menar, ingen kan ju säga emot den intentionen. Men sättet man gjort det på är en smula diskutabel.
Skolan betår av en mängd välutbildade och erfarna personer som arbetar där på heltid, de kallas lärare. De har en högskoleutbildning och ofta en lång erfarenhet av skolans värld. Något som de flesta politiker i Utbildningsnämnden saknar, alltså utbildning och erfarenhet. Man skulle kunna tänka sig att man frågar just lärarna hur man skapar en välskött skola. Troligen kan de hjälpa till att ta fram ett sådant styrdokument. Men Ljusdals kommun var tydligen av en annan tanke, man väljer istället att hyra in konsulter som ska berätta för lärarna hur de ska sköta sitt jobb.
Det är nu det börjar bli intressant. För Ljusdals kommun är inte först ut att starta ett projekt med inhyrda konsulter i avsikt att förbättra skolan och berätta för lärarna hur de ska sköta sitt jobb. Det finns andra som gjort detta redan. En enkel lösning hade kanske varit för Ljusdals kommun att helt enkelt fråga dem hur de gjort och bett att få ta del av resultatet. Kommuner konkurrerar inte med varandra, tvärtom, samarbeten uppmuntras. Men Ljusdals kommun tänkte att detta klarar vi själva genom att be konsulter göra jobbet och låta dem berätta för lärarna hur de ska sköta sitt jobb.
Det finns andra kommuner som faktiskt anlitat exakt samma konsulter för exakt samma jobb. Man kan tycka att det är bra med erfarna konsulter som har erfarenhet och kunskap i det område de ska arbeta i. Men kan se det så att de kan kopiera det arbete de gjort i en kommun och applicera det på en annan kommun, men ta fullt betalt ändå. Tankesmedjan balans har tittat på just detta och konstaterat att det är en lönsam affär att arbeta med sådan projekt i olika kommuner. Resultaten ser misstänkt lika ut och ordet "plagiat" dyker upp i ens sinne när man läser vad de kommit fram till. De skriver bland annat:
Timrå, Ljusdal och Kramfors har haft besök av två konsultfirmor med uppdraget att ta fram en modell för välskötthet. Sammanlagt har konsulterna fakturerat de här tre kommunerna 8 300 812 kronor. Ljusdal och Kramfors har under samma period tvingats göra stora nedskärningar i skolan. I Timrå har vi inte hittat lika stora problem men klart är att effektiviseringskrav på skolan funnits även där.
Läs gärna mer på: https://tankesmedjanbalans.se/slantens-resa-sa-mjolkar-managementkonsulter-pengar-ur-svensk-skola/
Hur mycket Ljusdals kommun betalat sammanlagt för hela projektet är lite höljt i dunkel. Men 2018 var man uppe i drygt 2,3 miljoner. Men på kommunens hemsida finns en femsidig PDF som är jättefin. Summan i dokumentet är att en trygg och bra skola är bra, vilket är bra.
Så har vi då fått en välskött skola? Det är lite som Tankesmedjan balans skriver, det är svårt att utvärdera sådana projekt. Det man kan titta på är resultatet som Ljusdals skolor har fått och hur det förändrats under resans gång. Tyvärr så visar resultatet att Ljusdals skolor inte verkar vara speciellt välskötta, tvärtom faktiskt. Det ser mer ut som om skolorna tillhör de sämst skötta skolorna i landet på mer eller mindre alla fronter.
Lärarförbundet har en årlig ranking baserat på tio olika kriterier. På denna ligger Ljusdals kommun på plats 240 av 290 kommuner i 2021 års undersökning och rankning. Ett fall från plats 128. Det här är lite typsikt Ljusdals kommun. Man har en plats på ungefär mitten och faller sedan starkt.
Det som är lite förvånande i detta är inte att Ljusdal har fallit som en sten, något som vi kommer att komma in på lite senare, utan inställningen till detta hos förvaltningen. I en artikel i Ljusdalsposten om resultatet för Ljusdals kommun i denna ranking så säger förvaltningschefen följande:
- Det här är ingen rankning vi strävar efter att ligga högt i.
Förvaltningschefen säger även detta vilket är lite häpnadsväckande:
- Vi vet att vi har en låg andel godkända elever, men det är inte lägre nu än tidigare år så där vet jag inte varför vi gått ner i placeringen, säger Carina Bryngelsson.
År 2020 låg godkända elever på placering 146 mot plats 270 av 290 kommuner år 2021. Tittar man på skolverkets statistik så läsåret 2018/19 var andelen som fått betyg i samtliga ämnen i nionde klass 72,4% här i Ljusdal. Året efter, 2019/20 hade vi halkat ner till häpnadsväckande 60,3%. Det kallas för fritt fall. Men kanske detta är information som förvaltningen inte har trots att den finns för vem som helst att läsa. Titta gärna själva på: (https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokA)
Läs gärna hela artikeln i Ljusdals posten. (https://www.ljusdalsposten.se/2021-11-17/ljusdal-faller-112-placeringar-i-skolrankningen-det-ar-trist)
Detta uttalande är egentligen ganska häpnadsväckande. Med tanke på att kommunen har betalat och drivit ett projekt som har som mål att ha en välskött skola och när sedan kommunens skolor rankas så är resultatet ointressant. Nu är denna ranking givetvis bara ett sätt att mäta och uppskatta resultat, det finns andra sätt att mäta på som andel elever med fullständiga betyg med mera. Problemet att denna undersökning tittar på ett antal olika parametrar. De är:
Resurser till undervisningen
Utbildade lärare
Lärartäthet
Friska lärare
Löner
Kommunen som huvudman
Andel barn i förskola
Betygsresultat i åk 9
Andel elever godkända i alla ämnen i åk 9
Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 3 år
Titta gärna på studien själv: (https://www.lararforbundet.se/basta-skolkommun/2021/ljusdal/vs/stockholm)
Lärartätheten har sjunkit rejält vilket enligt förvaltningschefen beror på omställningen 2020 då ett större antal personal hastigt och lustigt fick lämna skolan efter en konsults utarbetade plan för hur skolorna i Ljusdals kommun skulle bli mycket bättre på allt med 30% mindre personal. Men just den historian får bli en annan text.
Hur går det då idag för detta dyra konsultutförda projekt? Det är faktiskt ersatt av ett annat projekt som har det underbara blygsamma namnet: "Sveriges bästa skola". Förkortat SBS för enkelhetens skull. Och ja, jag vet, SBS betyder i alla andra sammanhang "Skit bakom spakarna", men låt oss inte dra några förhastade slutsatser bara för det. Fördelen med etta projekt att tydligen att staten betalar och Mittuniversitetet i Sundsvall genomför detta projekt. Så man behöver alltså inte betala dyra konsulter för att de ska kopiera tidigare utfört arbete, vilket är bra.
Så om vi summerar detta. Ljusdals kommun betalar dyra pengar för ett arbete som redan är gjort i en annan kommun där konsulter tar fram hur man får en "välskött skola", alltså en bättre skola. Projektet ger oss resultatet en fallande ranking i en större undersökning, en lägre lärartäthet och ett stabilt bottenresultat i andelen elever med godkända betyg. Projektet läggs ner i förmån för ett annat projekt.
Bra jobbat Ljusdals kommun. I grenen "bäst på att vara sämst" är vi i alla fall i toppen.