Vi tackar utbildningsnämnden för denna mandatperiod
Det är på plats att tacka utbildningsnämndens ledamöter för deras insats i att leda och styra Ljusdals skolor under denna mandatperiod. I grenen att vara bäst på att vara sämst är nog deras insats på en helt egen och unik nivå. Det är nog svårt att tänka sig att man kan göra sämre ifrån sig än vad dessa fritidspolitiker har lyckats med. Om syftet var att skapa landets sämsta skola i alla kategorier så har man nästan lyckats med sin målsättning. Så låt oss titta lite på vad som hänt dessa fyra år.
Den 15:e november 2022 kunde man läsa en artikel i Ljusdals-Posten med den laddade rubriken:
Skakande rapport om skolorna i Ljusdal: "För lite resurser satsas"
Det var helt enkelt utbildningsnämndens ordförande och chefen för utbildningsförvaltningen som tydligen lämnat en skakande rapport till kommunstyrelsen dagen innan. Ingressen löd:
Låga resultat i kärnämnena, för lite stöd till eleverna, svårt att hitta behöriga lärare, lokaler som är slitna eller felbyggda - och som grädde på moset: oklara kommunikationsvägar.
Det är huvuddragen i de punkter som framkom när tjänstepersoner från utbildningsförvaltningen och utbildningsnämndens ordförande Stina Michelson (S) rapporterade till kommunstyrelsen på torsdagen.
Men handen på hjärtat, det var ingenting som var nytt i denna rapport, allt visste man om man bemödat sig med att läsa Ljusdals-Posten, följt debatten på sociala medier eller helt enkelt pratat med någon som har sitt barn på skolan i Ljusdal. Man kunde även göra något så tråkigt som att läsa statistiken på Skolverkets hemsida. Där står det svart på vitt hur det går med skoaln i denna kommun. Det som är mest fascinerande med denna artikel är att ingen ställde frågan varför skolan blivit så som rapporten beskrev läget. Istället pratade man bara om att finansiera en förstudie för ombyggnad av Färila skola. Nu kommer en liten nyhet, nya lokaler och möbler kommer inte vända utvecklingen. (https://www.ljusdalsposten.se/2022-11-15/skakande-rapport-om-skolorna-i-ljusdal-for-lite-resurser-satsas).
Sedan skrev Lilian Sjölund en artikel där hon pekade på det logiska och sunda, fokusera på elevernas dåliga resultat och svårigheten att rekrytera behörig personal. Frågan hon ställde var ska man jobba med först? Men det är lite konstigt egentligen, hon pekar bara på något som många andra har sagt före henne. Man kan inte styra en skola utifrån en minskad budget, man kan bara styra den utifrån elevernas resultat. Skollagen är ganska tydlig, alla elever ska ha möjlighet att nå så långt som de kan i skolan. (https://www.ljusdalsposten.se/2022-11-15/trots-den-varsta-larmrapporten--finns-inga-hopplosa-12-aringar).
Låt oss nu summera lite vad som hänt denna mandatperiod som sträckt sig från 2018 till 2022. Den har varit en mycket händelserik och intressant period för skolan i Ljusdals kommun. Det yttersta ansvaret har en konstellation av S och MP i officiellt samarbete med L. Lite vid sidan av har V och C agerat som passivt och ibland som aktivt stöd till S och MP. Visserligen har vissa temporära ledamöter ställt till lite oreda i utbildningsnämnden men de har raskt blivit tystade av den socialdemokratiske ordföranden som har haft en trygg majoritet i sin hand och har då utan större problem kunnat driva sin effektiva politik. Effektiv i detta fall behöver inte betyda bra eller progressiv, utan bara effektiv. Jag tror ni kommer att förstå om ni orkar fortsätta läsa.
Låt oss först backa bandet till läsåren 2016-2019. Då var andelen som fått betyg i samtliga ämnen ganska ok här i Ljusdal, vi var bättre eller ungefär lika som snittet här i Gävleborg men i vanlig ordning sämre än riket i snitt. De där Stockholmarna var givetvis bäst. Men de består mest av vargkramare, lattedrickare och elbilsägare så de räknas väl egentligen inte. Ljusdal var då en ganska vanlig liten glesbygdskommun med kanske inte strålande resultat i skolan men var ungefär som man kunde förvänta sig.
Men 2020 händer det grejer. Man har kommit på att skolan kostar alldeles för mycket och med hänvisning till ett gammalt beslut så bestämmer man sig för att skära bort 30% av personalen i skolan. Nu kommer vi till det smarta. Man tar in en extern konsult som får det hela att verka som en förbättring. Man ska helt enkelt omorganisera och utnyttja befintliga resurser på ett mycket smartare sätt enligt den externe konsulten som vet precis hur man ska göra och kan också presentera det så det verkar vara den bästa idén i hela den vida världen, ett proffs helt enkelt.
Vid presentationen för utbildningsnämndens fritidspolitiker i maj 2020 höll konsulten ett bejublat framförande där han visade hur enormt mycket bättre allting blir när man skär bort 30% av personalen. Han var så bra att ledamoten för L entusiastiskt utbrast: "Vi kommer att få Sveriges bästa skola!". Bråkstakar från andra partier efterfrågade en konsekvensanalys samt ett politiskt beslut men blev raskt nedröstade och förvaltningschefen konstaterade bara att en konsekvensanalys, det kan man göra i efterhand. Nu är det så att enligt all logik behövs det ingen sådan efter genomfört beslut, man kommer ju ändå se konsekvenser i verkligheten.
Så fick vi "Sveriges bästa skola" då, som ledamoten från L trodde sig se i framtiden? Nja, långt därifrån. Man kan lugnt säga att det gick precis åt andra hållet. Resultaten för skolorna i Ljusdals kommun sjönk som en gråsten. Det är resultaten för de elever som går ut nionde klass som behandlas i denna text. Som man kan se av diagrammen så har Ljusdals kommun fallit resultatmässigt och ligger långt under rikssnittet samt är för tredje året i rad sämst i Gävleborg och då måste man hålla i minnet att Gävleborg ligger långt under riksgenomsnittet och definitivt långt under de där Stockholmarna.
Läsåret 2017/18 låg Ljusdals kommun på plats 193 av 290 kommuner. Läsåret 2021/22 så har Ljusdals kommun halkat ner till plats 259. Botten är nästan nådd.
Om man roar sig med att titta på hur de enskilda högstadieskolorna i kommunen hamnar jämfört med rikets alla listade skolor så blev resultatet för läsåret 2021/22:
- Stenhamre: Plats 1222 av 1525 listade skolor
- Friskolan vintergatan: Plats 1286 av 1525 listade skolor
- Färila skola Plats 1369 av 1525 listade skolor
- Järvsö skola Plats 1428 av 1525 listade skolor
Med listade skolor menas de skolor som har redovisat ett resultat till skolverket, vilket egentligen ska vara alla.
Samtliga siffror som redovisats kommer från Skolverket. (skolverket.se)
Det som blir intressant här att titta på varför man har gjort dessa förändringar som ligger till grund för det fallande resultatet. Givetvis är svaret ekonomin, den erbarmligt svaga ekonomin.
Den 11:e juni 2021 intervjuades utbildningsförvaltningens chef med flera i Ljusdals-Posten där de stolt kunde konstatera att nu håller skolan budget, omställningen av skolan i Ljusdals kommun är mer eller mindre genomförd med ett mycket lyckat resultat. En naturlig fråga från reportern i fråga skulle kunna ha varit: "Men hur ser ni på resultatet som störtdykt?" Fast en sådan fråga kanske hade blivit jobbig för samtliga inblandade parter.
Men det här sätter fingret på vad som i grund och botten är fel, man har inga pengar, eller rättare sagt man satsar inte pengar på skolan. Ansvaret för budget ligger på politikerna, det är de som beslutar om budgeten och hur pengar ska fördelas. De politiker som sitter i utbildningsnämnden är ansvariga för den verksamhet som de är satta att besluta om.
Nu ska vi prata lite om effekter och konsekvenser, det där som man gärna gör i efterhand i den här kommunen men som man brukar göra i förväg i de flesta andra mer normala kommuner.
Det är nu det konstiga kommer. Om man nu har en dålig ekonomi och måste skära ner på verksamheter måsta man vara medveten om konsekvenserna av dessa nedskärningar. Man måste helt enkelt förstå vad det kan innebära på längre sikt. Om jag sparar in 100 kr nu, är det då 100 kr som jag sparar in även på lång sikt eller kommer denna hundralapp kosta mig mer i ett senare läge?
En enkel liknelse är att jag tycker att oljan till bilen är dyr, en utgift på 249 kr som jag kan spara in på. Efter en tid så börjar oljelampan i bilen lysa rött, bilen varnar helt enkelt för att oljenivån är för låg och bilens motor kan ta skada. Jag ignorerar den varningen, jag sparar ju pengar varje gång jag inte köper olja för 249 kr. Det är pengar jag kan lägga på annat, en ny bandyklubba kanske, eller en fotboll. Sedan skär motorn och jag blir förvånad när verkstaden berättar att kostnaden för att laga motorn ligger på ca 20 000 kr. Jag inser då att besparingen på 249 kr inte var så lönsam, det var egentligen ingen besparingen utan ett bra sätt att bli fullständigt pank på.
Tyvärr är det så att strävan att nå en nedskuren budget inom skolan kommer utan tvekan kosta kommunen betydligt mer i slutändan än vad besparing som man gör idag ger. Ungefär som exemplet ovan med bilen. Forskningen är entydig på den punkten. Det kostar betydligt mer att driva IM-program på gymnasiet och stötta ungdomar som får svårt att hitta arbete då de saknar grundläggande utbildning. Läs Per Kornhalls bok Barnexperimentet, Svensk skola i fritt fall.
Men de fallande resultaten får fler konsekvenser. Förvånande nog kunde man läsa i Ljusdals-Posten den 22:a april 2022 följande rubrik:
Toppchefer slår larm: Problemen i skolan skadar hela kommunen
Kommunchefen och personalchefen i kommunen väljer den lokala tidningen för att larma om att skolans arbetsmiljö och resultat skadar kommunens varumärke, alltså bilden av Ljusdals kommun. De vill naturligtvis ha en extern utredning vilket välkomnas av utbildningsnämndens ordförande. Det här hör till ovanligheterna, kommunförvaltningens chefer slår larm om att skolan är så dålig att kommunen riskerar att få dåligt rykte. (https://www.ljusdalsposten.se/2022-04-22/toppchefer-slar-larm-problemen-i-skolan-skadar-hela-kommunen)
Det kan vara så att det är Agenda 2030 som ligger bakom larmet från kommunens högsta chefer. Man vill öka kommunens invånarantal till 20 000 till år 2030. Men får att lyckas med det så har kommunen satt upp lite förutsättningar som blomstrande företagsklimat och, hör och häpna, att alla ska lyckas i skolan. (https://www.ljusdal.se/kommunpolitik/hallbarutvecklingiljusdalskommun/agenda2030/sajobbarljusdalskommunmedagenda2030.4.1b3374cb182a6cd30e86ae27.html).
För nu kommer vi till konsekvenser. Kostnaderna för kommunen skenar när ungdomar inte klarar skolan om man ser i det längre perspektivet. Vilka vill man ska flytta hit? Det är människor som tar med sig kunskap och kompetens, plus gärna företag och arbetstillfällen. Dessa har ofta egna barn, som i sin tur ska gå i skolan. Det första en barnfamilj tittar på är när man flyttar till en ny ort är skolan. Givetvis lockar billiga bostäder, natur, skidåkning, inga bilköer, nära till det mest etc. Men skolan är nog det enskilt viktigaste för en familj när man flyttar.
Om skolan har usla resultat och inga resurser, är det något som lockar? Knappast. Det är det som kommunens chefer har förstått. Visserligen har det tagit lite tid för dem att förstå det men nu verkar poletten ha trillat ner. Eller så är det enkelt att de inte har fått gehör hos politiker och nämnder så de sett sig tvingade att gå ut i media. Om det är så är det fruktansvärt deprimerande.
Sedan har det funnits fler belägg för en skola i kris. I media har lärare, föräldrar och elever larmat regelbundet om en skola i fritt fall.
Läraren Annika, 48, uppmanar politikerna att lyssna: "Våra hjärtan blöder för barnen"
Rektorn för Färila skola: "Kan inte efterleva skollagen"
(https://www.ljusdalsposten.se/2022-10-27/rektorn-for-farila-skola-kan-inte-efterleva-skollagen)
Elever rasar mot arbetsmiljön: "Få det att fungera - eller stäng ner skolan"
Dessa är ett axplock av det som skrivits i tidningen under senaste tiden. Så larmrapporter, statistik och kunskap om utvecklingen har funnits hela tiden. Att kommunsstyrelsen inte har denna kunskap är förvånande. Det minsta man kan kräva av våra folkvalda fritidspolitiker är att de läser vad som står i tidningarna och faktiskt hänger med i vad som händer i kommunen.
Detta kallas för en nedåtgående spiral. Ett dåligt resultat gör att människor inte flyttar hit och att de som har förstått vikten av att lyckas i skolan för att nå en högre utbildning flyttar härifrån. Antalet människor med högre utbildning minskar, kommunen minskar i attraktionskraft för etablering av nya företag vilket ger minskad möjlighet till utveckling och karriär. Med färre företag och utbildade människor minskare skatteintäkterna. Med mindre pengar måste man skära ännu mer. Så fortsätter det. Att bryta en nedåtgående spiral är svårt. Det kräver innovativa människor, kunskap och förmåga att våga satsa på rätt saker som gynnar kommunen som helhet på lång sikt. Ja just det, en bandyhall är inte svaret.
Det som också är så konstigt är att man aldrig kräver någon som helst form av ansvar för skolans nedgång. Man välkomnar externa granskningar som ska presentera någon form av framtida lösning men man frågar aldrig varför ansvariga låtit allt gå utför på det sätt som det har gjorts i detta fall.
Här kommer en nyhet. Skolan är full av välutbildade, kunniga och erfarna människor som redan vet vad som krävs och vad som saknas. Fråga dem, det är så enkelt, fråga lärarna vad de behöver för att eleverna ska ha möjlighet att lyckas i skolan. Det är verkligen inte svårare än så. Sluta upp med att ta in externa konsulter som ska lösa alla problem.
Så Ljusdals politiker har lyckats med att vara bäst på att driva och utveckla en skola på sämsta möjliga sätt. Så tack för denna mandatperiod.